Nässelfeber är en reaktion där allergen (saker man är allergisk mot) gör så att histamin bildas i huden som i sin tur gör så att blodkärlen tappas på blodvätska.
(Ett nytt fönster öppnas)
Den röda blodvätskan bildar röda utslag i huden, som liknar de utslag man får av brännässlor. Det är dessa utslag som kallas nässelutslag och kan variera i antal och storlek. Utseendet på nässelutslagen är ofta blekröda med en lite mörkare kant. De kan lätt förväxlas med rosea-utslag eller eksem och är inte farliga. Däremot kan utslagen klia och sticka (bränna).
Nässelfeber kan uppstå en eller flera gånger men försvinner oftast inom några timmar. Utslagen lämnar inte heller några märken när de väl försvunnit.
Orsak till nässelfeber
Nässelfeber orsakas som tidigare förklarats av histamin. Dock finns det flera allergena ämnen som orsakar detta histaminpådrag i kroppen. De vanligaste orsakerna är läkemedel, pälsdjur, födoämnen, infektioner, insektsbett /stick och olika växter och material. De kan också orsakas av hormonförändringar som vid graviditet eller några dagar innan menstruationen.
Nässelfeber – symtom
Klåda och stickande eller brännande känsla är de tydligaste symtomen vid nässelfeber. Sedan kommer det karaktäristiska röda, vita eller blekröda utslag på kroppen som snabbt kan förändras. Ett tecken på att det kan vara nässelfeber är om de uppstår efter kontakt med något ämne (t.ex. medicin eller ett födoämne) som man inte är van vid. Klåda eller utslag vid stress och värme är också ett tydligt tecken och symtom på en typ av nässelfeber (kolinerg urtikaria)
Nässelfeber – behandling
Nässelfeber behandlas med histamintabletter eller eventuellt kortison och/eller adrenalin. Klådan kan lindras med ett svalt bad, kylbalsam eller zinkliniment, eller zinkpudervätska. Nässelfeber undviks bäst av att inte komma i kontakt med de ämnen som orsakar histaminpådraget. Det kan till exempel vara ett penicillin man inte tål eller något i maten man äter.
Nässelfeber hos barn
Nässelfeber hos barn behandlas ungefär som hos vuxna. Dock ska inte antihistamin användas på barn under sex år. I de fall där inga nässelutslag syns kan barnet vilja bli buren eller klia på kroppen. I de fall där barnet får nässelutslag i ansiktet, blir svullen om läppar, ögon, munhåla eller får svårt att andas ska man kontakta akutmottagning! Annars är det i regel inte farligt med nässelfeber hos barn. Oavsett kan det vara bra att ta kontakt med sin vårdcentral vid tydliga symtom. Inte minst för att säkerställa att det inte är någonting allvarligare, eller för att kunna ta reda på orsaken.
Angioödem (quinckeödem)
Angioödem betyder i princip att man har fått ett histaminpådrag i ansiktets slemhinnor och att huden svullnar upp rejält. Svullnaderna brukar uppkomma vid läppar, ögonlock, tunga och ansikte. Svullnaden kan också sätta sig i halsen. Angioödem eller quinckeödem kan vara farligt i vissa fall då svullnaden blir så allvarlig så man får andningssvårigheter.
Jag har fått diagnos nässelutslag som har varit omfattande och flyttat på sig över kroppen. vid första utbrottet för ca 7 veckor sedan besökte jag närakut och fick stark kortisonkräm. Senare har vårdcentralen varit kontaktade / konsulterade och dom har även haft kontakt med hudspecialist Diagnostiskt Center. I samråd pekar man på nässelutslag men har ej fastställt orsak i mitt fall (som uppenbarligen kan vara ett flertal olika varianter). Utöver kortisonsalva (Mometasone Teva 1 mg/g) har jag fått Desloratadin Mylan 5 mg. Utslagen uppstår huvudsakligen under natten och minskar under dagtid !? FRÅGA. I beskrivningar av nässelutslag nämns ”stark klåda” som ett viktigt symptom men jag har inte någon nämndvärd klåda alls. Kan det ändå vara nässelutslag jag har ?